Rapport: Ledningsutmaningar i teknikkonsultföretag

· · ·
Av Anders Persson, 05 Nov 2012

Trots att många av våra mest välrenommerade teknikkonsultföretag har över 50 eller kanske 100 år på nacken, saknas studier och forskning kring hur dessa företag leds och organiseras. Ett av de arbeten som dock gjorts finns redovisat i rapporten ”Ledningsutmaningar i konsultföretag”, framtagen av Maria Hammarström på KTH. Rapporten baseras på intervjuer med 13 företagsledare i teknikkonsultföretag och ger en övergripande bild av hur verksamhetslogikerna skiljer sig åt. Den belyser också vikten av och ledningsutmaningen i relationen mellan konsultmedarbetare och närmaste chef.

I takt med branschens kraftiga expansion under de senaste åren har kraven på kompetens och produktivitet ökat. Samtidigt har komplexiteten i projekten ökat, dels genom ny teknik och ökande integrations- och systemkrav. Men främst till följd av ökade krav vad gäller miljö, energieffektivitet och hållbarhet. Till detta kommer stark internationell konkurrens, timbaserade och inte värdebaserade affärsmodeller samt en skriande ingenjörsbrist.

Att leda och utveckla ett tekniskt konsultföretag är således en stor utmaning som skiljer sig från annat företagande. I grunden handlar det om att ständigt kunna påvisa värdeskapande för kunderna. Varje dag, varje timme, året runt. Annars riskerar de att bli utkonkurrerade eller hamna i negativa priskaruseller. Det finns med andra ord ett stort behov av att hitta metoder och struktur för att snabbt och kvalitativt lösa kundernas utmaningar.

Så hur skapar man positiva värdespiraler i kunskapsintensiva tjänsteföretag? I övergången till en allt mer kunskaps- och tjänstebaserad ekonomi har denna fråga blivit högaktuell. Den finns idag på agendan överallt: inom olika högskoleinstitutioner, hos främjande myndigheter som Vinnova, hos riksdag och departement.  Merparten av svensk teknisk kompetens finns ju idag inom kunskapsintensiva tjänsteföretag och dessa står för en ökande del av svensk BNP-tillväxt. Detta ställer ytterligare krav på forskning, utbildning, främjande och ledning av dessa företag.

KTH-rapporten öppnar upp för nya frågor och studier kring hur vi ska skapa en fortsatt positiv spiral inom kompetensutveckling, innovationsförmåga och värdeskapande. Det behövs för att stärka svensk konkurrenskraft. Känner du till annan forskning, utredningar, kartläggningar eller arbeten som pågår kring dessa frågor? Eller har du tips och idéer? Hör gärna av dig.