Vinstintresse som förenklar?

· · ·
Av Yves Chantereau, 12 Nov 2012

I oktobernumret av tidningen Arkitekten finner vi en krönika skriven av Thorbjörn Andersson. Han utvecklar där ett oklart resonemang om stadsutveckling som styrs av vinstintresse.

Javisst, marknaden styrs av olika vinstintressen. Det är ingen nyhet, det har varit så i några tusen år. Grottmänniskan tyckte sannolikt att den ena grottan var mer värd än andra; bättre utsikt, regntät, större öppen eld (dåtidens teppanyakihäll). Och somliga var säkert beredda att ta strid för dessa bekvämligheter. En sorts vinst- eller statusdrivenhet, som skapade rörelse på grottmarknaden.

Thorbjörn ger sig på mekanismerna bakom den så kallade gentrifieringen. Han menar att utvecklingen från stadsdel med låg status (lika med charmig och fattig enligt Thorbjörn) till hög status (lika med välbärgad och tråkig) går för snabbt. Det är sant att trycket på staden som system idag är mycket högt. Det är resultatet av en allt snabbare urbanisering, en brännande fråga i vår samtid. Men gentrifiering är ingenting mer än en sidokonsekvens av det politiska vakuum som omger urbaniseringen. Att belasta ”vinstintresset” för misslyckanden är missriktat. Det är som att skjuta pianisten för att pianot är ostämt.

Vinstintresse förenklar inte stadsutvecklingen. Det har aldrig varit fastighetsaktörernas uppdrag att bygga komplexa städer. Det ansvaret ligger hos politiken och ingen annanstans.