Dags för tjänsteinnovationen!

· · ·
Av Anders Persson, 03 Jul 2013

DSCF3094

Almedalsveckan är som vanligt fullspäckad av seminarier. Gemensamt för alla intressen och frågor är människans engagemang och förmåga att tänka nytt. En grundläggande förutsättning för att lösa våra samhällsutmaningar och utveckla nya lösningar är hjärnans förmåga att tänka fritt. Att inte se gränser utan istället låta kreativiteten och idéerna flöda! Utan hjärnans förmåga och individers engagemang kommer inte några nya lösningar, tjänster eller produkter. 

Hela vår industriella utveckling är totalt beroende av denna mänskliga förmåga. Den helt avgörande faktorn för om företag etablerar sig, expanderar eller utvecklas är tillgången på människor som kan se till att idéer realiseras. Den internationella konkurrensen handlar idag om tillgången på denna kompetens, hur väl vi utvecklar, utbildar och förvaltar vår kunskap och kreativa förmåga. Men konkurrensen har hårdnat inte bara vad gäller att ha tillgång till nischad spetskompetens utan även förmågan att se och skapa synergier mellan olika kompetenser och tänka i värdeskapande och värdekedjor. Detta är en del av tjänsteforskning och tjänsteinnovation, det är komplexa idéer, tankar och lösningar som vävs samman i nya komplexa lösningar. Lösningar som för användaren är enkla och intuitivt lätta att förstå, men samtidigt löser komplexa behov.

Att tjänsteforskningen är viktigt för Sverige har blivit uppenbart för alla. Här i Almedalen har både Näringsdepartementet och Vinnova i flera sammanhang påpekat hur viktigt detta är. Företag vittnar om hur deras lönsamhet och värdeskapande till allt större del kommer från just tjänsteutvecklingen, där kärnprodukten och infrastrukturen bara är en möjliggörare. Det är till och med så att majoriteten av alla nystartade företag har kommit till just pga att man hittat ett nytt angreppsätt som nyttjar andras infrastrukturer och produkter för att skapa nya tjänster och värden. Mobiltelefonutvecklingen är ju det exempel som de flesta känner till.

Visst är vi generellt sett duktiga på detta i Sverige. Men ska vi klara den internationella konkurrensen måste vi med lika stor kraft som under den industriella utvecklingen se över våra forskningsinsatser för tjänsterna. Och se till att akademin kan matcha de nya krav som ställs. Vi måste skapa rätt förutsättningar för kunskapsintensiva tjänsteföretags utveckling genom att anpassa regelverk och skattesystem så att de gynnar att hög kompetens byggs upp och att världsledande kompetens attraheras till Sverige.  Det handlar också om forskning och innovationsfrämjande kring bl.a. beteendevetenskap, affärsutveckling, finansieringsmodeller och kreativitetsprocesser.

Vi måste även sätta fokus på värdeskapande och de globala värdekedjorna, dvs. förstå hur och var värden skapas och hur detta kan bidra till Sveriges utveckling. Att kompetens har blivit och är Sveriges absolut viktigaste råvara har stått klart för många väldigt länge. Trots detta har tjänsteinnovation och tjänsteforskning inte utvecklats i den takt som den internationella konkurrensen kräver.

Varför händer inte mer?

Näringsdepartementet har lyft upp vikten av satsningar på tjänsteforskning, utbildningsdepartementet har kunskapen, men den traditionella forskningen har ändå fortsatt större gehör. Finansdepartementet kräver tydligare underlag och beräkningar på vad satsningar inom tjänsteforskning innebär för jobbskapandet. Industrin och tjänsteföretagen är helt överens om att satsningar på tjänsteforskning krävs, frågan är bara hur vi ska komma vidare och om akademin. Akademin, som till stor del bygger på traditionella strukturer, har tillräckligt med energi och engagemang för att klara av en förändring och utöka sin samverkan.

Jag hoppas att Annie Lööf, som just nu sitter och förbereder det sista i sitt tal, har lyssnat på näringslivet och tar upp hur viktig tjänstesektorn och industrins tjänstefiering är för Sverige. Ska vi fortsätta att utvecklas som industri- och tjänstenation så krävs nya modiga grepp som tar tillvara de möjligheter som ges. Då krävs en översyn av skattesystem, kraftfulla satsningar inom tjänsteforskning och en utökad dialog med de kunskapsintensiva tjänstenäringarna om deras krav och villkor för att utvecklas. Helt enkelt krävs en kunskapsagenda och en handlingsplan för kunskapslandet Sverige.

– Anders Persson

Under Almedalens onsdagskväll anordnade vi en Innovativ Show tillsammans med D1igits. För er som inte var på plats, se klippet från vår show här.