Mer OPS lyfter Sverige snabbare

· · · ·
Av Lena Wästfelt, 05 Feb 2014

”Staten kan låna billigare” är ofta argumentet mot OPS-projekt i Sverige. När det gäller det stora behovet inom infrastruktur menar många att delvis privat finansiering är vägen framåt. Och när jag lyssnar till bland andra Kerstin Hesseius, ansvarig för 3:e AP fonden, är jag benägen att hålla med. Som en ansvarstagande person när det gäller vårt pensionskapital vill hon att fonden ska få lite mer utrymme att investera i onoterad verksamhet. Då skulle infrastruktur – men också skolor och sjukvård – vara lämpliga projekt.

Skanska, tillsammans med Trafikutskottet, bjöd på ett spännande seminarium. Dels framförde man de projekt man själva haft världen över, dels fanns både finansen, akademin och politiken på plats för att ge sin bild och uppfattning. Mer av innovation, mindre tid och kostnad, var den samlade erfarenheten av OPS-projekten. I England – där man använt PPP/OPS sedan tjugo år tillbaka – ser man även betydande sociala effekter. I skolorna som renoverats har elevernas både faktiska resultat och upplevda värde stigit väsentligt.

I Sverige står vi inför stora behov av investeringar vad gäller både infrastruktur som upprustning av skolor, sjukhus. Att öppna för fler alternativa finansieringsformer är en nödvändighet. Men idag finns inget regelverk för detta, inga standardiserade avtalsformer eller skickliga rådgivare mellan politiken och näringen. Hela ”systemet” behöver utvecklas och finna sina former. Samtidigt behöver staten ta ansvar för de nationella stråken, men lämna över de mer lokala till regioner och kommuner. Staten skulle därmed mer kunna stå som garant än som finansiär/byggherre.

Den springande punkten, där många tvekar, är maktförskjutningen och demokratiprocessen. Hur kan den enskilde skattebetalaren påverka och vem ska svara för prioriteringen? Men samverkande processer med allmänheten behöver inte bara ske övergripande. Även för mindre sammanhang finns utarbetade processer för påverkan och inflytande. Vårt grannland Norge har använt sig av ett antal OPS-projekt i samhällsutvecklingen. Där finns också en del utvärderingar som kan ligga till grund när man startar dialogen kring detta i Sverige. Ett lärande system, parallellt med att man prövar sig fram, kan vara ett nytt forskningsområde för samhällsbyggnadssektorn.

Uppdaterad 6 feb: Läs Maria Ludvigssons ledare ”Privata pengar till räls och väg” i SvD.