Exporten av tjänster störst

· · · · ·
Av Anders Persson, 29 Sep 2014

I DN 26 september skriver Johan Schück i en krönika om Stefan Löfvens utmaningar kopplat till den så kallade nyindustrialiseringen. Bilden är dock inte så enkel och kanske ligger förlegade synsätt på svensk export i botten. 

Industrin är viktig för Sverige och industriföretagen har genom sin internationalisering bidragit till svensk konkurrenskraft och svenska välfärd. Dock kan inte industrin längre betraktas som den jobbmotor motor som den var i gångna dagar.

Industrin har genomgått en internationalisering och en specialisering, stora delar av utveckling och forskning har lagts ut på institut och konsultföretag. Produktion har automatiserats och flyttats till länder med bättre kostnadslägen. Även faktorer som lokal närvaro internationellt på lokala marknader har spelat in i hur industriföretagen har förändrats i sin organisation.  De företag som inte har kunnat anpassa sig och hittat väl fungerande globala värdekedjor har blivit utkonkurrerade och gått omkull.

Först och främst måste vi uppdatera hur vi ser på och mäter vår export. För att verkligen se och förstå de åtgärder som Stefan Löfven behöver fokusera på så kan vi inte bara titta i backspegeln. När spelreglerna på marknaden förändras så måste också åtgärder och politiska beslut anpassas till den nya verkligheten.

Ett bättre och mer anpassat sätt att se på global handel är att titta på global handel med avseende på adderade förädlingsvärden. Underlag för att studera detta presenterade WTO tillsammans med OECD 2012 i databasen ”Trade in Value Added” (TiVA) samt en databas framtagen av forskare vid Groningen Universitetet kallad ”World Input Output Database” (WIOD). Med denna typ av information som kartlägger flödet av globala värdekedjor så finns det möjlighet att skapa sig en mer korrekt bild av utrikeshandeln av produkter, samt hur stor del av en produkts förädlingsvärde som faktiskt genereras i olika länder längs med förädlingskedjan. Och det är just denna kunskap som är viktig att ta del av för att  kunna fatta korrekta politiska beslut vad gäller både kunskapsintensivt tjänsteföretagandets förutsättningar och nyindustrialisering.

När man mäter export på traditionellt sätt utgör tjänsteexporten i Sverige cirka 30 procent av den totala exporten. Om man i stället mäter exporten av förädlingsvärde utgör tjänsteexporten cirka 40 procent av Sveriges totala export. Lägger man dessutom till värdet av importerade insatstjänster som bidragit till produktionen av Sveriges export så utgör tjänster totalt hela 52 procent av Sveriges export. Detta förändra bilden helt när det gäller synen på näringslivet.

Mellan 1993 och 2013 har det totalt skapats 794 000 nya jobb i Sverige. Av dessa nya jobb kommer 660 000 från privata tjänstesektorn var av 504 000 inom de kunskapsintesiva branscherna, KIS-sektorn som den brukar kallas. De kunskapsintensiva företagen står idag för nära hälften av privata tjänstesektorns förädlingsvärde. Detta under samma period som internationaliseringen och rationalisering inom industrin har gjort att antalet industrijobb minskat..

Analysen kring sjunkande industriinvesteringar är korrekt och vi kommer se en fortsatt sjunkande trend. Det vi däremot måste se över är hur vi kan fortsätta att stärka Sverige inom de kunskapsintensiva sektorerna. Hur skapar vi ännu effektivare forskningsmiljöer och förutsättningar för kunskapssverige att utvecklas. För att behålla och utveckla den nya svenska industrin är det just dessa frågor som är helt avgörande.
Sverige kan inte inom rimlig framtid konkurrera som lågkostnadsland. Vi kan åtgärda och stimulera på kort sikt, men det kommer kosta i långa loppet. Uttryckt rakt på: Det är ökad kunskapsutveckling som gör att entreprenörer och företag vill satsa i Sverige, inte att vi i första hand får in fler människor i fabriker. Men för att åstadkomma det krävs helt andra åtgärder och politiska beslut än att bara stirra sig blind på industriinvesteringarna och den kommande avtalsrörelsen.

Viktiga faktorer för att få det nya näringslivet att fungera ännu mer effektivt är då att se till frågor som förutsättningar för kunskapsinvesteringar, effektivitet i utbildningssystem, förutsättningar för forskning för alla företag, tillgång till rörlig kompetens och ingenjörskunnande, samt goda villkor för internationell handel.

Tillgång till fakta och rätt kunskap är en förutsättning för Stefan Löfven för att lyckas med ”nyindustrialiseringen”. En sådan viktig insikt är att mer än hälften, 52 procent, av värdet på den svenska exporten utgörs av tjänster.