Upphandlingspolitikens inriktning framöver

· · ·
Av Pernilla Samuelsson, 24 Okt 2014

Igår kom budgetpropositionen för 2015. Det statliga upphandlingsstödet förläggs nu till en fristående myndighet efter en kort sejour hos Konkurrensverket. Det var väntat. Budgetpropositionen aviserar också att regeringen avser att återkomma med en strategi som är mer omfattande än den färdplan för offentlig upphandling som antogs av den förra regeringen. Centrala perspektiv i strategin ska vara utveckling av offentlig verksamhet, ekologiska och sociala hänsyn samt innovationer.

Den nya regeringens engagemang i frågor om offentlig upphandling är välkommet. Det är en del som behöver förbättras för att offentlig upphandling ska bli effektiv, skapa goda affärer och sätta Sverige tydligare på kartan som en innovativ nation. Att förutsättningarna för att ställa sociala krav i offentlig upphandling ska förbättras återfinns i olika sammanhang i budgetpropositionen. Åtgärder för att reducera arbetslöshet och ge personer med funktionshinder möjlighet till anställning är angelägna.

Vi bidrar gärna till en arbetsmarknad där man tar sociala hänsyn och gynnar mångfald.  Att använda offentlig upphandling för arbetsmarknadspolitiska åtgärder är dock en riskabel väg att gå.

Sociala krav i offentlig upphandling skapar utrymme för att anpassa en upphandling till vissa leverantörer och inverkar negativt på konkurrensen. Kraven försvårar också små och medelstora företags deltagande i offentlig upphandling. Vi vill därför mana till eftertanke i ivern att använda offentlig upphandling som ett instrument för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och påminna om den goda affären och det ursprungliga syftet med offentlig upphandling, nämligen att förverkliga EU:s inre marknad.