Vad är sanningen bakom teknikkonsultbranschens attraktion och framgång?

· · ·
Av Anders Persson, 09 Sep 2015

Vi har sett en mycket positiv utveckling inom teknikkonsultbranschen de senaste decennierna. Teknikkonsultbranschen attraherar medarbetare, ingenjörer, entreprenörer och nytänkare på ett sätt som är svårt att hitta jämförelse till i andra branscher. På olika rankinglistor över populära arbetsplatser placerar sig konsultföretagen i toppositioner i konkurrens med betydligt större globala koncerner, kända varumärken och nya hypade branscher.

Man kan då ställa sig frågan: Vari ligger då denna framgång och attraktion?

Det finns kanske inget enkelt svar på den frågan. I grunden finns det en attraktion i att jobba med den senaste tekniken, att utveckla nya produkter och system och att skapa det nya moderna samhället. Många attraheras av den miljömedvetenhet och det kunnande kring hållbarhet som branschen har. Av att få jobba med och nära internationellt erkända experter. Eller av att ha en arbetsgivare som har förmågan att skapa trygghet för mig som medarbetare när konjunkturen svänger.

Men jag tror inte att hela sanningen ligger i detta.

Vårt näringsliv har genomgått stora strukturella förändringar de senaste decennierna.  Här har konsultföretagen tagit en aktiv roll i att skapa ett näringsliv som kan hantera en ökad utvecklingstakt i en allt mer internationaliserad och digitaliserad värld. Teknikkonsultbranschen välkomnar entreprenören, nytänkaren och den nyfikne medarbetaren som vill utveckla sin förmåga att kommunicera, samverka och få allt att fungera.

”Långt borta är den tid då stämpelklockan avgjorde om du hade gjort dig förtjänt av din lön och där regler om hur du får jobba sattes upp centralt i tron att man där förstod individens och företagets bästa.”

Branschen välkomnar den som vill utvecklas i sin specialistkompetens och bli den expert som näringslivet efterfrågar och behöver. Och konkurrensen mellan konsultföretagen i att attrahera de bästa skapar en ständigt pågående modernisering och utveckling av branschen.

Det moderna konsultföretaget har helt enkelt utvecklats till att sätta människan i fokus. I praktiken handlar det om aktivt arbete med att attrahera och utveckla sina medarbetare.  Individuella utvecklingsplaner, lokal lönesättning med uppföljning och stöd där din arbetsgivare har blivit din partner i din utveckling och karriär.

Som medarbetare lägger du stor vikt i att välja rätt partner för just dig. Ibland det lilla innovativa och nischade konsultföretaget, ibland det större med stora nätverk. Och ibland blir du din egen partner och startar det egna konsultföretaget, ensam eller med partners du tror på.

I allt detta har det som vi benämner ”den svenska modellen” fått en ny innebörd. Fack och arbetsgivarorganisationer har fått en ny roll. En roll som mer tittar till ramar och förutsättningar för företag och individer att utvecklas. Långt borta är den tid då stämpelklockan avgjorde om du hade gjort dig förtjänt av din lön och där regler om hur du får jobba sattes upp centralt i tron att man där förstod individens och företagets bästa. Så fungerar inte teknikkonsultbranschen idag.

Idag efterfrågas flexibilitet, individuella lösningar, möjlighet att själv få välja hur pension ska placeras, hur arbetstid förläggs och vad som är en bra prestation och en bra utveckling för individen och företaget.

Visst händer det att bakåtsträvande förslag försöker påtvingas vår bransch. Förslag från en tid då stämpelklockan och ordet ”Hoppjerka” präglade synen på den svenska modellen. Men onödiga detaljregleringar och påtvingade strukturer från andra branscher bidrar inte till individens eller företagens utveckling i teknikteknikkonsultbranschen.

Vi måste se framåt, och hitta vägen där ömsesidigt erkännande och respekt lägger grunden för ett modernt, flexibelt näringsliv som sätter individen i centrum. Detta gör vi genom att i samverkan utveckla ”den svenska modellen 2.0”.

hoppjerka_1-340x472 (3)
Bild: Affisch från LO, TCO och staten som 1949-50 bedrev en gemensam kampanj för att få arbetarna att sluta byta jobb. Illustratör: Erik Heffer.