Äntligen är funktionsupphandling åter i fokus

· · ·
Av Anders Persson, 22 Okt 2015

Upphandling är som redan betonats upprepade gånger en viktig del av att bidra till ett utvecklat och konkurrenskraftigt näringsliv. Inte bara när det gäller den nationella efterfrågan och att lösa en viss upphandlares behov, utan för att också driva frågan om innovation, konkurrenskraft och förnyelse.

På det seminarium som igår arrangerades av Svenskt Näringsliv så deltog också civilminister Ardalan Shekarabi, som på ett mycket tydligt sätt lyfte vikten av att göra upphandling till ett strategiskt område för myndigheter, stat, kommuner och landsting. Upphandlingar har alltid varit viktigt, eller beställningar som det hette innan vi 1994 fick lagen om offentlig upphandling. Det var, som ministern beskrev det, det år ”då vi jurister klev in och tog över”.

Från den dagen har upphandling till stora delar handlat om att inte göra fel, om vad man får och inte får göra. Detta fokus är något vi måste bryta. Upphandling handlar inte bara om juridik, det handlar i första hand om att uppfylla samhällsbehov.

Upphandling kan också uppfylla en samhällsfunktion genom att bidra till innovation, näringslivets utveckling och hållbara lösningar. Idag investerar vi i Sverige cirka 660 miljarder kronor i offentliga upphandlingar. Om bara tio procent av de medlen som satsas kunde bidra till innovation så skulle det vara dubbelt så mycket som det statens FoU satsningar årligen (33 miljarder kronor). Det skulle vara ett enormt tillskott för att stärka svensk konkurrenskraft.

”När det gäller framförallt tjänsteleveranser så tillkommer utmaningen med utveckling och förnyelse under kontraktstiden.”

Funktionsupphandling sätter fokus på det som idag många gånger blir fel. Det vill säga, allt för kortsiktigt stuprörstänkande med investerings- och driftsbudgetar, där frågan om vilket behov en viss upphandling ska lösa helt glöms bort. Många gånger begränsas upphandlingen till en viss lösning av skallkrav och detaljerade utförandebeskrivningar som är direkt hämmande för leverantörens förmåga att leverera nytta.

Funktionsupphandling är en innovation i sig! Den lyfter frågan till ett större perspektiv och den ser till leveransens livscykel och förmågan att effektivt lösa det ursprungliga behovet. Funktionsupphandling ställer krav på den upphandlande myndigheten att titta på sin egen organisation, vilket även bekräftades av Johan Bill som var på plats från Trafikverket. Trafikverket är den myndighet som kanske kommit längst i dessa frågor, men är själva långtifrån nöjda med hur man lyckats hittills.

Det handlar inte bara om vad vi upphandlar, utan även om hur vi genomför våra upphandlingar. En upphandling är inte klar när ett kontrakt är skrivet. Den upphandlande myndigheten måste ta ansvar och vara delaktig i hela processen. Före, under och efter kontraktsskrivandet, allt hör ihop.

När det gäller framförallt tjänsteleveranser så tillkommer utmaningen med utveckling och förnyelse under kontraktstiden. Självklart måste leverantören kunna utveckla sin leverans under kontraktstiden för att kunna bidra med största möjliga nytta. Detta begränsas många gångar av kontraktets utformning.

Civilministern utlovade att lägga fram en upphandlingsstrategi till början av nästa år. Vi ser fram emot detta och även en direkt dialog kring förutsättningar och behov när det gäller att upphandla konsulttjänster och kunskap.

Ekologisk- och social hållbarhet är viktiga drivkrafter i vår bransch, så också innovationer och att sprida kunskap. Ibland så slår dock åtgärderna fel och det är viktigt att vi kan fortsätta att ha en god dialog i detta för att kunna uppnå den goda affären.