Fredagsblogg: Behöver vi höghastighetståg?


Av Magnus Höij, 24 Mar 2016

Förslaget att bygga höghastighetståg mellan Stockholm och Malmö samt Stockholm och Göteborg får allt fler kritiker. Jag undrar om vi inte borde sätta in frågan i ett större sammanhang.

Höghastighetståg

Det saknas inte kritiker mot att bygga nya höghastighetsbanor mellan våra storstadsregioner. Och visst är kostnaderna svindlande. Just nu är det stort fokus på att minska investeringens storlek, både hos Trafikverket och på många ingenjörsföretag, som jobbar aktivt med projektet.

Kritiken mot höghastighetståget handlar bland annat om undanträngningseffekter, ibland om orealistiska förväntningar på de samhälleliga konsekvenserna. Antalet stationer på vägen mellan Stockholm och Malmö har diskuterats. Kopplingen till Sverigeförhandlingen gillar inte alla.

Jag personligen tycker att frågan är svår. Men det finns några utgångspunkter som jag tycker är viktiga.

För det första är det uppenbart för min del att vi måste öka satsningarna på spårbunden trafik och på kollektivtrafik generellt i samhället. Bilen som utgångspunkt räcker inte, den bör snarast ha en mindre framträdande roll framöver, både i städerna och mellan städerna.

För det andra behöver våra städer, i synnerhet våra tre största, tillgång till bättre kommunikationer till andra regioner och städer. I det perspektivet är både Arlanda, Landvetter och Sturup eller Kastrup extremt viktiga. Men ett effektivt tågsystem för längre transporter av både varor och människor måste vara minst lika viktiga, för att stötta städernas utveckling.

För det tredje handlar höghastighetståget om att kunna komplettera och kanske ersätta flyget på medellånga sträckor. Bromma flygplats behövs så länge det saknas rimliga alternativ. Höghastighetståget är kanske det enda realistiska alternativet om man snabbt och effektivt vill ta sig mellan våra storstadsregioner. Jag skulle personligen gärna se att tåget var så bra att Bromma flygplats – och kanske även Arlanda – fick en rejäl konkurrent.

För det fjärde är det viktigt att en satsning på höghastighetståget inte leder till sämre underhåll eller att andra viktiga investeringar skjuts på framtiden. Redan idag finns det många tågsträckor och områden som kräver ökade resurser, och där höghastighetståget inte någonsin kommer att vara svaret. Inte minst regionaltrafik och godstrafik kommer att behöva väl fungerande ”långsamma” tågsträckor.

För det femte måste infrastrukturen ses i ett större sammanhang. Det är inte bara ett tåg. Det är ett samhällsutvecklingsprojekt. Det är först när bostadsförsörjning, infrastruktur, globalisering och miljöhänsyn vävs samman och kombineras som vi kan göra en rimlig bedömning av vad som är klokt och rätt.

Men ytterst tror jag att detta handlar om en vilja, ett ledarskap och en vision för vårt samhälle. Det är mycket pengar som krävs för att bygga höghastighetståget, men om politiken – det vill säga vi alla – vill se ett samhälle där tågsystemet stöder städernas utveckling, vill se ett ökat resande, vill se en ökad satsning på hållbara alternativ: ja, då kanske kalkylen ser lite annorlunda ut. Och det kanske inte ens handlar bara om pengar.

Men lätt är det inte. Och om politiken inte kan eller vill stå upp för investeringen, då kan inga ingenjörsbolag i världen ta över stafettpinnen.

Den 17 maj är det dags för vår Konsultdag, då vi samlar medlemsföretag, politiker, beslutsfattare och andra aktörer i branschen. Här finns mer information och länk till anmälan. Tidigare samma dag hålls den formella föreningsstämman för medlemmar.

I helgen packas det för påskfirande i Alperna. Min pappa har fyllt 75 och samlar hela släkten i de Schweiziska bergen. Det hoppas jag ska bli både stärkande och trevligt.

Glad påsk!